Sammanfattning: Lost säsong 6

Lost, Säsongssammanfattningar / Permalink / 1
Ni får ursäkta vårt himla dåliga bloggande. Det har varit väldigt mycket nu sista veckan innan lovet, men nu så. Nu är vi leeediga! Så himla skönt att bara få koppla av och umgås med sina nära och kära. Och så klart titta på tv! Trots denna fullpackade veckan, har jag kunnat se något avsnitt av Lost varje kväll, och nu är det slut. Har verkligen försökt ta det lugnt med mitt tittande och spara så många avsnitt som möjligt. Men vad gör man när det är en sån här bra serie? Som vanligt när en serie är slut, känner jag med helt tom, men jag ska förska få ihop mina tankar om den sista säsongen.
 
 
Det var en massa viktiga karakärer som dog under säsongens gång. Jin, Sun, Sayid och till och med Jack. Jag hade på känn att det inte bara kunde sluta med att så många dog, så jag blev väldigt glad att det slutade som det gjorde. Vad jag har fått för mig så är det inte jättemånga som är nöjda över slutet eftersom man inte fick svar på alla frågor. Men för mig gjorde inte det så mycket. 
 
Så himla fint slut! Alla som hade dött, dog just då, eller dog senare i framtiden träffades alltså i "himlen", där det inte fanns något nu. När man tänker efter så makes det sense. Tänk så många huvudkaraktärer som har dött genom seriens gång. Nu återförenades alla! Och det med vad som hade hänt craschen aldrig hade skett. Jag satt och funderade väldigt länge på hur det skulle hänga ihop, men sen när man fick reda på att de var de själva som hade gjort detta alternativa universum för att de skulle kunna gå vidare. Och för att kunna göra det var de tvungna att göra det alla tillsammans. Så otroligt fint. Blev tårögd när alla kom ihåg vad som hade hänt och fick sina "flashbacks", typ som när Kate hjälpte till att föda Aaron. Sååå fint. 
 
Blev lite förvirrad när man först fick reda på att alla hade dött. Tänkte först att craschen aldrig hade hänt. Att de hade varit döda hela tiden, men så var det ju inte. Tiden på ön var ju det de levde för mest, om man säger så. Alla var på något sätt trasiga när de kom dit, och sedan blev alla den största delen av varandras liv. Mycket mycket fint. Och det var detta jag verkligen gillade. Att det fokuserade så mycket på karaktärerna, och inte på att svara på exakt alla frågor. Till och med Ben fick ett fint litet avslut. Haha, den mannen måste ha varit den roligaste att följa. Här snackar vi verkligen en älskar-att-hata-karaktär. 
 
Lite tråkigt var det dock att vi inte fick se Jack och Kate tillsammans efter att Jack hade hittat sig själv. Men vi fick ändå en riktig kärleksförklaring innan hon och Sawyer stack iväg med båten. Otroligt fina. De har ju verkligen varit meant to be från allra första början, så egentligen gör det inte så mycket. De fick alla vara tillsammans på slutet, så jag är superglad. Och just det, slutet när Jack dog och stängde sina ögon. Så mäktigt. Det kändes lite som slutet på en era, då hela serien började med att han öppnade dem. 
 
Älskade att Claire fanns kvar på ön, trots att hon var lite förändrad. Hon har varit en av mina absoluta favoriter i serien, så det var skönt att få se henne leva. Och tack gud för att hon, Charlie och Aaron återförenades! Under deras tid i säsong två, tre så älskade jag ju dem, så där blev jag nöjd. Och Sawyer och Juliet! Har verkligen gillat de tillsammans, så det var härligt att se de så lyckliga igen. Lite tråkigt dock att Jin aldrig fick träffa sin dotter, men med tanke på att de alla träffades i the after life, så fick det vara som det var. Är bara så glad att alla huvudkaraktärer fick komma tillbaka i slutet. 
 
Avsnittet då man fick reda på mer om Jacob och hans bror tyckte jag verkligen om. Där fick man ju i alla fall svar på väldigt mycket. Hur the black smoke kom till, varför den där svarta mannen ens ville komma ifrån ön och varför han tog över Lockes kropp. Och att det var Jacob som valde alla som kom till ön. Så självklart egentligen. They all needed fixing. När Jacob sedan dog, blev först Jack den nya beskyddaren, men sedan Hurley. Gillade verkligen att det blev så. Hurley har inte alltid fått jättemycket uppmärksamhet, men när man tänker efter är han den mest pålitliga och ärliga personen av dem alla, så ett självklart jobb för honom.
 
Som ni kanske förstår så är jag helnöjd med avslutet. Det gör ingenting att jag inte fick svar på alla mina frågor. I det stora hela fick man ju sina svar, och alla blev lyckliga på slutet. Ett perfekt slut på en perfekt serie. Från början trodde jag verkligen inte att jag skulle gilla Lost så mycket som jag faktiskt har gjort. Trodde inte det var min typ av serie, men så fel man kan ha. Så underbart bra. Tänker köpa hem samlingsboxen och titta om alltihopa snart, för det tror jag verkligen man behöver. Se om den så att man får en bättre helhetsbild. Men som sagt, riktigt riktigt riktigt bra serie. Så otroligt genomtänkt och välgjord. Kommer nog aldrig komma en serie lika väl producerad, och med lika bra cast som denna. M

Sammanfattning: Lost säsong 5

Lost, Säsongssammanfattningar / Permalink / 0
 
Okej, jag skulle nog kanske inte har klagat på att jag hade mycket frågor efter säsong fyra. Den här säsongen har varit förvirrande om något. Det har hänt så mycket att jag inte ens vet vart jag ska börja.
 
I början pendlade de mellan nutiden med The Ocianic 6 hemma och Sawyer, Juliet och resten av gänget kvar på ön som hela tiden hoppade fram och tillbaka i tiden. Detta förvirrade mig verkligen, och jag var tvungen att stanna upp och verkligen tänka efter ibland. De fastnade sedan i 1977 (tror jag det var) och hade så småningom levt med the Dharma folks i tre år. Detta gillade jag verkligen! Att man fick se hur de var, och hur de byggde alla stationer och hela grejen med den där magnetismen som höll på att explodera eller hur man nu förklarar det, haha. Och när Jack, Kate och co kom tillbaka och Sawyer kom där i sin Dharma-bil. Så bra var det. 
 
Förra säsongen slutade ju med att vi fick se John ligga död i en kista, och när sedan när de landade på ön igen, fick man se honom återuppstå. Efter allt man har sett i Lost tyckte jag inte det var så konstigt, men tydligen hade han varit död hela tiden, och Jacobs (som man btw fick se för första gången) kompis verkade vara John. Jaha. Tyckte det var roligt att man fick se Jacob "hälsa på" alla survivors och att detta då bidrog till att de kom tillbaka. Men däremot tyckte jag det var tråkigt att han dog. Hade gärna sett honom förklara mer varför allt är som det är. 
 
Det som jag dock inte förstod med hela tidsresegrejen var varför Sun hamnade i nutid och inte med de andra. Antar att man får reda på det nästa säsong, men jag tyckte det var lite konstigt. Och på tal om Sun. Jin överlevde, puuuh. Nu väntar jag bara på deras återförening! Roligt var det i alla fall att han blev räddad av Rousseau och hennes crew. Då fick man reda på hur hon kom till ön, varför hon dödade sina egna, och hur Ben kidnappade Alex som bebis. 
 
Jag hoppas verkligen inte Juliet är död. Hennes moment med Sawyer på slutet tyckte jag var så fint. Man såg att han verkligen älskade henne. Så som slutet var att hon lyckades slå till den där bomben så allt lystes upp igen, så borde det ju ha fungerat. Man man vet aldrig. På ett sätt skulle det vara väldigt tråkigt om de helt plötsligt är på LAX utan att komma ihåg något överhuvudtaget. Vi får se helt enkelt. 
 
Åh, jag vill veta vad som hände med Claire. Hon kan ju inte bara ha vandrat in i djungeln sådär. Det hoppas jag verkligen man får reda på, för hon var verkligen en av mina favoritkaraktärer och jag vill så gärna se henne återförenas med Aaron. 
 
Även om jag har saknat det gamla gänget som var från början, tycker jag ändå det har varit roligt att se nya och speciellt det med Dharmaville. Tycker den här säsongen har varit otroligt bra och spännande hela tiden. Man vet ju aldrig vad man väntar sig. Kan inte släppa hur bra den här serien är. Ska lätt köpa hem samlingsboxen och titta om allt igen. Det är den värd. Lite vemodigt att veta att man bara har en säsong kvar. Men samtidigt vill jag veta hur de knyter ihop allting, och ja, hur allt löser sig. Förhoppningsvis. M

Sammanfattning: Lost säsong 4

Lost, Säsongssammanfattningar / Permalink / 1
 
Eftersom det bara var 14 avsnitt av den fjärde säsongen, gick den ganska snabbt att se klart. Säsong fyra, måste jag nog säga har varit den mest spännande säsongen hittills, och minst sagt förvirrande. Jag tycker ändå att jag har hängt med ganska bra, men ibland måste jag verkligen stanna upp och tänka efter vad det är som händer. 
 
Det största den här säsongen har ju varit framtidshoppen för de så kallade Oceanic Six. I början var det förvirrande varför det var just dem, varför Kates barn helt plötsligt hette Aaron, och varför Jins namn stod på en gravsten. I säsongsfinalen fick man som tur var reda på detta. Claire gick in i djungeln och lämnade Aaron för att följa efter sin pappa (som btw även är Jacks pappa). Detta vill jag däremot veta varför hon gjorde. Det måste finnas någon riktigt bra förklaring till det. Jin fick man se antagligen dö på båten som sprängdes, och Sun och resten som lämnade precis när han stod uppe på däcket och skrek. Så jäkla ledsamt det var... Jag hoppas verkligen inte han är död på riktigt, men man vet aldrig med Lost. 
 
På slutet tror jag Jack ångrade lite allt han har stått för, att människorna från båten skulle rädda dem. Har alltid känt på mig att Locke har haft rätt, och det hade han ju. Ön flyttade sig precis när de skulle landa, och nu måste alla sex åka tillbaka tillsammans med den döda John Locke (?!). Varför och hur dog han, och hur kom Ben ifrån ön? Var det inte han som sa att någon måste offra sig för att ön skulle kunna flytta på sig? 
 
Det ska bli riktigt spännande att se hur de löser detta, och hur de tar sig tillbaka. Jag menar, Hurley sitter på ett mentalsjukhus, Sayid mördar folk hit och dit, Sun är också ute efter hämnd, Jack är som han är, och Kate verkar inte heller så peppad för den idén. När de väl kommer tillbaka (vilket jag antar att de kommer göra) så hoppas jag verkligen att alla är kvar och att ingen kvarstånde på ön har dött. Och en sak till... herregud vad roligt det var att se Jack och Kate tillsammans. Blev så glad. M
Till top