Sammanfattning: Sex And The City säsong 6

 
Bästa avsnittet: Sista avsnittet var en av dom bästa säsongs/serie finaler jag sätt, verkligen jättebra. Så den får bli min favorit från den sista säsongen. Tycker att säsong 6 var väldigt välgjord, alla avsnitt var bra och hade ledande storylines genom varje. Vissa sticker självklart ut mer än andra, som när Charlotte gifte sig med Harry eller när Miranda gifte sig med Steve. När Samantha fick reda på att hon hade cancer och berättade för tjejerna, det var ett svårt avsnitt men ändå otroligt bra. Som ni kankse märker så tycker jag om alla, fast finalen tar nog priset. Att Carrie återförenas med Big och detta i Paris, mer meant to be blir det inte. Tyckte det också var lite roligt att den sista låten som spelades var "you've got the love" med en, för mig, okänd artist. Det är alltså samma låt som spelades i finalen av Gossip Girl, fast då med Florence + The Machine. Lite roligt att två stora NYC baserade serier hade samma låt. 

Bästa karaktären: De är alla så bra, och för första säsongen har jag inte haft något störnings-moment hos någon av dom. Det kändes som att alla fyra fick några avsnitt som ändå focuserade lite extra mycket på just en av dom, men allt blandades ändå ihop med de andras storys. Detta gjorde att allt jämnades ut och att ingen riktigt hade tid att bli favoriten. Kan dock säga att när det kommer till de snyggaste kläderna den här säsong så var Carrie lätt överlägset bäst. Avgudar verkligen hennes känsla för kläder, skor och accesoarer, otroligt snyggt. Älskar dom alla, och kommer verkligen sakna dom. Även killarna, absolut, de gör en stor del av serien de med så lite cred ska dom ändå få. 
 
Snyggaste karaktären: Lättaste beslut jag gjort idag, Smith of course! Bara kolla på honom, finns inget som är oatraktivt. Han är enligt mig perfekt, skulle inte tacka nej när det kommer till honom. 
 
Bästa paret: De sista minuterna vi fick av Carrie och Big, kanske borde börja kalla honom John nu? De passar perfekt, och kunde inte slutat tillsammans på ett bättre sätt. Satt och nästan hoppade av glädje när han åkte till Paris för att vinna Carrie och hämta tillbaka henne. Annars så har jag tyckt om allas pojkvänner den här säsongen, Charlottes Harry, skönaste någonsin. Sen får vi inte glömma Steve som alla vet är en stor favorit hos mig, och heller inte Smith som visade sig vara den enda som förstår och verkligen älskar Samantha. Alla har verkligen visat sig från sin bästa sida och det uppskattas verkligen nu när det var sista säsongen och allt. 
 
Bäst i säsongen:  Blir så svårt att säga någonting när allt har varit så bra. Något som sticker ut ifrån allt jag redan har sagt är när Charlotte och Harry får reda på att dom ska få en dotter, som hon har kämpat genom åren för att hitta den perfekta killen och möjligtheten att få ett barn. Blev så glad för hennes skull att jag självklart inte kunde hålla emot tårarna. Av någon anledning så tycker jag om när Miranda och Carrie bråkar, konstigt jag vet, men det påminner mig om en kompis till mig och våran vänskap ibland, det är roligt att se hur två människor kan vara så olika men ändå i slutet av dagen älska varandra tillräckligt mycket för att kunna sätta det åt sidan. Ganska inspererande när man tänker på det. Kan också passa på att berätta att förutom humorn och alla, ibland, crazy storylines så finns där ett djup som gör serien till vad den är och anledningen till att den fick vara igång så länge, något jag måste uppmärksamma som något av det bästa med säsongen och hela serien. 
 
Värst i säsongen: Ett namn, och en äcklig gubbe. Nämligen Alekandr Petrovsky. Gillade verkligen inte honom, höll helt med Miranda när det kommer till den saken. På något sätt förändrade han Carrie, något som jag inte gillade men heller inte störde mig på. För i mina ögon var han störningsmomentet eftersom utan honom så var hon sig själv igen. Blev lite chockad när han smällde till henne, kändes lite tråkigt att det var så det skulle sluta men ändå något som i varje fall jag inte brydde mig om just då. Tror jag var lite inne i mitt happy-stadie med allt som skulle hända med Big och sådär. Annars så var hela cancer grejen med Samantha jobbig, kände att hon skulle bli okej men man vet aldrig, det är en serien och hon kunde blivit riktigt sjuk. Som tur var blev det aldrig så, men blev ändå rädd att det var en möjlighet. Man känner alla karaktärer bra efter 6 säsonger att man inte kan hjälpa att lida lite när något händer. 
 
Övriga kommentarer: Det var allt, nu är det över. Känns riktigt hemskt faktiskt, har kollat så intensivt på serien nu under en tid att det kommer kännas tomt att komma hem och inte ha något nytt avsnitt att se på. Det är tur att boxen står i hyllan så jag kan plocka fram den när jag vill.
 
Det här är en sån serie som är så bra och djup utan att man tänker på det eftersom man skrattar så mycket medans dom tar upp så mycket konstiga saker. Den är riktigt jäkla bra och verkligen värd att se. Den är som bla vänner och många andra alltså en serien man bara måste ha sätt. Och den lever upp till förväntningarna, det gjorde den i varje fall för mig. Säger nu tack och hejdå till SATC för en liten stund, ska nämligen se första filmen ikväll, skämt åt sido, haha. E 
Till top